belindaanderssoon

Hej och hallå, låg och fundra på en grej i går rätt länge.
Allt det hära med riktiga vänner osv, man säger alltid,
vänner för livet, alltid du & ja. Asså det är faktist rent
skit snack! Alla som sakt så till mig har försvunnit lika fort
när någonting inte passar dom, jag säger inte att jag alltid
funnits, jag har också försvunnit från vissa vänner. Men
jag syftar varken på mina vänner eller någon annans nu.
Bara för helt allmänt. Ävom allt har jag haft helt gryma
vänner fram tills nu, även om jag förlorat dom flesta på
vägen och den känns ganska sorligt. För att förlora sin
bästa vän är det värsta känslan jag vet. Tro mig jag har
verkligen förlorat många, under åttan, förlora jag alla min
vänner i skolan över en små sak. Och det va väll lika mkt
deras fel som mitt. Det va hemskt! Jag va tvungen att börja
om från början, hitta nya vänner. Jag gjorde det, på sätt och
viss va det väll bra. För jag har fortfarnde kvar dom nu, även
dom jag förlora i åttan har jag börjat hitta tillbaka till. Iallafall
några stycken av dom, vilket känns skönt. Fast det är ju
inte som förut, men dom finns där i skolan iaf.

Men det är en vän, som aldrig svikit mig. Henne älskar jag av hela mitt
hjärta. Fast vi kommer nästan aldrig överäns om saker, utan vi har helt
olika åsiker om allting, men på någont sätt funkar det för oss.
Mikaela jag älskar dig!

Men va jag ville säga, att jag tror inte det finns någonting som vänner för
livet, inte för mig iallafall. Men man märker väll, man kanske hittar tillbaka
till sina gamla vänner någon gång? We will se about that.